Omelett med ost, bacon och ost.

Detta skulle räcka i två dagar, så jag tog sex ägg, en dl vispgrädde och vispade ihop med lite salt och peppar. Sen stekte jag bacon. I olja.


När omeletten stannat (den där grädden gjorde den SJUKT fluffig) så lade jag på baconet. Och fyra skivor brieost.



För att inte brieosten skulle känna sig diskriminerad och för att jag gillar mångfald så fick den sällskap av fyra skivor Gouda....




När alla på stekjärnet blivit goda vänner kom jag till den svåra delen, att vika ihop omeletten snyggt på tallriken.

Jag misslyckades, men skit i det! Det blev fin stekyta i alla fall!




Till slut delades omeletten i två, varav ena delen gick ner i en lunchlåda till morgondagens meny och den andra avnjöts i sällskap av bladspenat, cocktailtomater och ett par skedar Lohmanders Béarnaise, för att få lite fräschör i maträtten.





Fullständigt vansinnigt gott såklart, men jag kan inte komma ifrån känslan av att vilja ta en våldtäktsdusch med citron och stålull efter en sån här måltid.
Det går emot ALLT jag har fått lära mig hittills, men det är väl bara att hänga kvar och se hur det funkar.

Tills vidare får man äta ost i alla fall, och det är ju inte illa pinkat!